Oj, oj oj så läskigt och spännande på samma gång. Jag har väntat så länge med att trycka på "publicera-knappen". Idag skedde det. Bloggen är nu ute och jag kan inte gömma undan den där spirituella sidan längre. Nu var det flera veckor sedan jag hade en sittning och det var i oktober förra året som sista mediumskursen var. När livet rullar på med hektiska arbetspass och näsan i lagboken, då känns det som att man liksom glömmer bort hur det är att förmedla ande-kontakt.
Imorgon sätter nästa helgkurs igång (med Camilla Elfving) och jag hoppas att andarna inte har glömt bort att jag finns. :) Fast då måste jag påminna mig om att mirakel händer hela tiden. Bara att få vakna upp en dag till i denna värld är underbart. Hur jobbiga upplevelser man än har då och då.
Jag bad mina guider (eller "högre jag" för er som rullar med ögonen när man nämner "guider"), att få känna på en utom-kroppen-upplevelse igen. Detta var för cirka 2 veckor sedan. Det gick så där. Först kom jag till något som såg ut som en gympahall i USA. (Ja, eller hur? Kunde man ha fått komma till Bali eller någon paradisdimension liksom?!) Jag visste att kroppen låg i sängen och sov och att jag inte hade lång tid på mig att få svar så jag jagade febrilt någon där som kunde svara på om de också hade utom-kroppen-upplevelser och visste om det. En kille svarade att "yes, I am floating". (-Ok, här måste jag ju faktiskt säga att jag inte tar en endaste drog och har aldrig gjort det. Något glas vin kanske i månaden och kopiösa mängder kaffe bara. Annars kan man ju börja fundera vad jag håller på med om nätterna typ. :)). Ok, så här drogs jag tillbaka till kroppen, förmodligen för att jag var alldeles för frågvis. Jag vaknade och blev irriterad på att jag inte fick fortsätta så bad vänligt med bestämt att få komma tillbaka. Nu. Jag somnade snabbt in igen och här får man ju verkligen applådera guiderna för deras diplomati. Nog fick jag komma tillbaka alltid, till samma plats, men denna gång var jag helt ensam i samma gympahall och allt var nedsläckt och inte en själ där så långt ögat kunde se. Ok, nice one. Jag fick som jag ville; komma tillbaka, men inte en människa där att trakassera om mina envisa frågor. Point taken.
Under sensommaren förra året hade jag en annan vaken-dröm-upplevelse men i Jordanien. Härligt och magiskt men fattar inte grejen med just Jordanien? Tror jag kanske får svar på det sedan.
Jag förstår att många som själva aldrig upplevt detta har tusen miljoner bra anledningar till varför det här händer med utom-kroppen-upplevelser och lucid dreams. Å visst kan det vara så att hjärnan är med å spelar trix. Men nog är det häftigt i alla fall tänker jag att kunna styra sina drömmar? Ja, i alla fall de få gånger detta händer.
Annars är jag högst "normal" (vad det nu är), villa, familj och husdjur. Tycker att det är kul att bli äldre och få vara med om livet men är sisådär nöjd över att gravitetskraften på jorden verkar attrahera alla mina kroppsdelar, alltså att allt hänger mer. Sådär ja, fåfänga utan dess like och här går man å tror att man är "spirituell" och "andlig". Jo, men är det inte så att det inte finns en "mall" för hur vi som känner att vi är andliga ska vara? Man måste inte vara översnäll och självuppoffrande. Inte heller måste man vara vegan eller någon annat. Det finns inga särskilda yrken som man ska utföra för att vara andlig. Jag menar bestämt att vi gör så gott vi kan och lyssnar på vårt eget inre jag. Den bästa informationen kommer alltid från oss själva. Om vi har en egen "uppkoppling" till vårt högre jag/guide etc. Trixigt det där för man får skilja på det jaget som vill skynda en iväg till Willis för att jaga smågodis kanske....
Under den här tiden sedan oktober har jag varit riktigt dragen till andra medium, antagligen för att jag lär mig mycket från dem. Nästan stalker-warning för jag har läst/lyssnat på massor av böcker om detta redan och följt poddar och sociala medier och jag vet inte allt. Jag var på Änglarnas Jul och såg hur Benny Rosenqvist och Anna-Lena Vikström jobbade med att ge budskap till många. Så otroligt skickliga. Härlig upplevelse. Innan nyårsafton deltog jag på en kanaliserad meditation med Camilla Brolin (fd Hosenfeld). Det var då jag kände att jag fick den slutliga styrkan som behövdes för att go public med min blogg. Jo, jag vet, onödigt att ha en blogg som man inte vågar visa......Just ja, jag måste nämna Gävlemediet Nancy Lopez Recinos som gör hypnos-regression och kan komma åt bortglömda rädslor. Vi gjorde en sådan och det var en oförglömlig upplevelse där jag fick svar på varför jag hela livet inte vågat bejaka mitt kall som medium. Ojoj det är många som ska nämnas och Kia Enbarr (Silvermåne) i Storvik var den som först fick mig att gå min väg för många herrans år sedan. Det här känns som att jag plötsligt står på röda mattan.....-"Ja, å jag vill tacka alla som"........Nej då. Jag har verkligen inte fått storhetsvansinne här utan jag är så otroligt tacksam bara för alla som har hjälpt mig på min väg, underbara vänner, familj, släkt, medarbetare, coacher (Exempel Alicia Espinosa, Catrine från Gröna Linsen, Coach Maline Knutsen). Så även fast jag tidigare har känt mig ensam i det andliga på den väg jag beslutade att vandra, så har jag alltid varit omringade av fantastiska människor som stöttat och funnits där. Alltid.
Tips för andra som är intresserade av det andliga och mediumskap är att följa exempelvis Mediumpodden och Inre & Yttre Resor. Ha en fin kväll nu.
Comments