Kärleken är evig.
Den försvinner inte med att någon vi älskar dör från detta jordeliv. Tänk dig att du kan se dina nära och kära som är kvar på jorden men du kan inte göra dig förstådd. Kärleken dör inte. Energi kan inte förstöras utan omvandlas bara till en annan form. Sorgen och saknaden över att en människa vi har älskat har gått bort är naturlig och äkta och måste få finnas där. Någon vi kanske har kunnat nå genom att bara plocka upp telefonen finns inte längre där på det viset. Istället infinner sig en tomhet och saknad över det som en gång var.
Om det är något som jag har upplevt under den här tiden som övande medium under kurser och sittningar så är det för mig ett skriande behov av att få förmedla budskapet att nära och kära på andra sidan har det bra och vill förmedla sig till er. Det kan vara små budskap och tecken som bara du känner till och förstår. Lita på dig själv att din själ vet hur den ska göra för att kalibrera dina energier till andra sidan. Du sätter själv dina "regler". Vill du får bilder, höra eller se med dina fysiska ögon så sätter du sådana regler. Själv har jag en regel att jag inte vill se med mina fysiska ögon eftersom jag inte är redo för det och kanske aldrig blir det. Det går dock bra för mig att se inre bilder, höra, känna och om möjligt känna dofter. För varje gång jag tränar själv eller med andra så övas tekniken upp. Om jag inte har en övnings-sittning på ett tag så blir jag rostig.
Det tog mig lång tid innan jag kände att jag kunde anamma den här mediala sidan av mig men nu känns det som helt naturligt. Det är JAG helt enkelt. Men är det inte så att vi alla är mediala egentligen och att vi bara behöver acceptera det och lära oss teknikerna? Både ja och nej. Jag tror att alla kan mer eller mindre men att det inte är meningen att hela jordens befolkning ska bli medium. Här behöver var och en följa sin egen inre kompass. Vill jag utveckla min vardagsmedialitet eller vill jag mer och i så fall varför?
Varför gör jag detta? Jag är ju advokat och det går bättre än någonsin! Det enkla och ärliga svaret på det är för att jag känner att det inte finns något viktigare för mig att uträtta i det här jordelivet än att vara en bra förälder, en god medmänniska och att hjälpa till med den andliga utvecklingen på jorden. Alla är sin egen guru. Det är en naturlig del av vår utveckling som människa att nu öppna de slumrande delarna av oss själva som vi vet finns men inte vågar eller kan använda. Evolution. Kanske var det precis det som jag beslutade innan jag kom hit till detta jordeliv att jag skulle göra det liiiiiite jobbigare för mig själv och jobba i en bransch som traditionellt är sedda som bakåtsträvare när det gäller andlighet. Ja, eller så är det helt perfekt! För då kan andligheten nå ut i alla hörn genom mig och andra som har valt denna något udda väg. Att andarna finns och kommunicerar kärleksfulla budskap har jag sett, hört och känt själv så därmed basta. Däremot så har jag full respekt för att man inte tror på detta alls. Självklart. Vi dras till likasinnade och finns där ingen dragning så är det inte meningen. Då behöver man heller inte försöka övertyga någon om att andevärlden är villiga och redo att kommunicera eller å andra sidan att de inte finns. Vi har alla olika syften och mål med livet.
Jag kommer att hålla små kurser och möten (digitalt och fysiskt) om olika ämnen inom andlighet eftersom jag tror att det är min väg framåt. Förmodligen skapar jag en egen Facebook sida för detta så att alla dom som är intresserade av detta kan gå med. Nu har jag väl redan tjatat hål i huvudet på alla mina tålmodiga FB-vänner redan om min andlighet men jag tänker att det vore fint för dom som verkligen inte vill se ett enda blogginlägg till av mig att slippa se det på min nuvarande profil. :)
Det kan kännas ensamt att välja hybrid-vägen där man ska balansera ett roligt men krävande "vanligt" arbete med att vara medium/övande medium. Jag är tacksam för den vägledning jag får genom mina guider och andra medmänniskor men känner att min mediala väg inte alltid har varit så synlig för mig. Det är min övertygelse att det finns fler som jag därute som kan vilja utveckla sig och så att säga "komma ut ur garderoben". Välkomna mina vänner! Nä, nu ska jag göra mig redo för storseans ikväll med Camilla Elfving och Anna-Karin Berg samt en megastor företagsmässa i Sandviken imorgon som jag ser fram emot. (Gävle/Skutskär är förresten min hemstad och jag älskar att arbeta i vackra Gävleborg.)